Januari och februari 2026 blev de dyraste någonsin i alla svenska elområden

Bild: Januaris genomsnittliga spotpriser enskilt i samtliga 4 elområden var högre än någonsin, i nominella termer. (Inflationsjusterat, väldigt högt även i SE3 och SE4 om man bortser från elkris-tiden.)

En vinter där förbrukningen ligger högt länge

Det är inte enbart enstaka köldtoppar som drivit priserna, utan en situation där kalla perioder legat kvar över stora delar av Norden under en längre tid. När temperaturen håller sig låg under många dygn i rad stiger elanvändningen stabilt, snarare än i korta toppar. Det gör att systemet sällan får perioder med låg belastning där priserna annars brukar falla tillbaka.

En sådan jämnt hög nivå på efterfrågan påverkar månadsmedelpriset mer än kortvariga pristoppar. Även om vädret inte varit extremt i varje enskilt dygn har den sammanlagda effekten blivit en ovanligt dyr månad.

Vattenkraften spelar en annan roll än under lågprisåren

Magasinsläget i Norden är inte akut svagt, men det är heller inte så starkt att producenterna kan öka produktionen utan eftertanke. Vattenkraften används mer strategiskt än under mitten av 2010-talet, då god tillgång ofta bidrog till att pressa ner vinterpriserna. Aktuella nivåer i vattenmagasinen och energibalansen följs bland annat av Svenska kraftnät.

Det gör att vattenkraften inte fungerar som samma prisdämpare som många blivit vana vid att se under tidigare perioder med lägre elpriser. När den billiga produktionen inte dominerar i samma utsträckning får dyrare kraftslag oftare sätta priset.

Sverige påverkas tydligare av Europa

Den svenska elmarknaden är i dag tätare sammankopplad med övriga Europa än för tio år sedan. När kalla perioder samtidigt präglar flera länder i norra Europa ökar efterfrågan brett, och då stiger också prisnivån på kontinenten. Genom handeln över dessa förbindelser påverkas även de svenska elområdena.

Detta är en tydlig skillnad mot åren 2012–2016, då Sverige oftare kunde ligga kvar på en relativt låg prisnivå även när läget var mer ansträngt på andra håll. Nu rör sig priserna mer i takt med omvärlden, vilket bidrar till att även vintermånader utan dramatik kan bli dyra.

Ett konkret exempel vintern 2026 är den nya förbindelsen Aurora Line mellan norra Sverige och Finland. Den ökade handelskapaciteten gör att priserna i SE1–SE2 oftare rör sig närmare den finska prisnivån.

I januari och februari syntes detta under kalla perioder i Finland, då exporten från Sverige ökade och drog upp priserna även i norra elområden. Eftersom el sedan flödar vidare söderut påverkas även SE3 och SE4 vissa timmar. Aurora Line är därför ett tydligt exempel på hur nya kablar kan göra svenska priser mer beroende av läget i våra grannländer.

Färre perioder med riktigt låga priser

Januari och större delen av februari har inte innehållit långa sammanhängande perioder där milt väder, stark vind och låg efterfrågan sammanfaller. Sådana lägen brukar annars ge prisfall som drar ner månadsmedlet. Nu när de uteblivit blir prisbilden mer ensidigt hög.

Det gör att även en månad utan extrema pristoppar kan landa på en mycket hög genomsnittsnivå.

Att även norr sticker ut är en viktig signal

Att även SE1 och SE2 ligger på rekordhöga januari- och februarinivåer är i sig anmärkningsvärt. Norra Sverige har länge förknippats med en stabil prisfördel tack vare god tillgång på vattenkraft och lägre lokal förbrukning. Men ökande elanvändning, ny industri och starkare kopplingar till omvärlden har förändrat den bilden. Flera analyser av elsystemets utveckling och elektrifieringstrender publiceras löpande av Energimyndigheten.

Det visar att prisskillnaderna mellan nord och syd inte längre är lika självklara, och att hela landet i större utsträckning påverkas av samma övergripande marknadskrafter.

Höga månadsmedel trots stora svängningar

Samtidigt som månadspriserna är höga har elmarknaden de senaste åren uppvisat fler timmar med mycket låga eller till och med negativa priser. Det illustrerar hur prisbilden blivit mer volatil. Kraftiga svängningar inom månaden kan samexistera med ett högt genomsnitt, när de dyra perioderna väger tyngre än de billiga.

Det gör utvecklingen mer komplex än vad ett enskilt medelvärde visar, men ändrar inte helhetsbilden av en ovanligt dyr vintermånad.

Vad kan mars föra med sig?

Mars är ofta en mer svårbedömd månad än februari. Kylan kan fortfarande slå till, samtidigt som längre dagar och mer sol börjar minska efterfrågan. Vindkraften spelar också större roll, blåsiga perioder kan snabbt pressa ner priserna, medan kalla och vindsvaga veckor i både Norden och Europa kan hålla nivåerna uppe.

I mars påverkas priserna dessutom mer av snösmältning och vattenmagasinens läge inför vårfloden. Om vattenkraftsproducenter sparar vatten inför våren kan priserna hålla sig högre än normalt, medan god hydrologisk balans och mildare väder ofta ger ett tydligt prisfall.

Historiskt brukar dyra vintermånader följas av en mer svängig mars, med större skillnader mellan dyra morgon- och kvällstimmar och betydligt billigare dagtimmar när sol- och vindproduktion ökar.