Så tycker partierna om elpris, kärnkraft och effektavgifter inför valet 2026

Centerpartiet

Vi vill kraftigt bygga ut den fossilfria energiproduktionen. Politikens roll är inte att välja ut enskilda kraftslag, men det är tydligt att vindkraft och solkraft har störst potential att öka på kort sikt. Dessutom är kraftvärmen avgörande och potentialen att öka effekten i både den och vattenkraften betydande. Glöm inte heller energieffektivisering.

Kristdemokraterna

År 2035 bör energimixen fortsatt bygga på vattenkraft och kärnkraft, kompletterat med vindkraft och en ökad användning av kraftvärme. På lång sikt vill vi framför allt utöka andelen kärnkraft i elsystemet.

Liberalerna

Liberalerna har inget mål om en exakt uppdelning mellan energislag, men ser ett stort behov av mer stabil och planerbar elproduktion. Där är kärnkraften avgörande. Samtidigt vill vi fortsätta förenkla tillståndsprocesserna för sol-, vind- och vattenkraft.

Miljöpartiet

Till 2035 vill vi se en storsatsning på förnybar energi, energilagring och energieffektivisering. Eftersom ny kärnkraft hade kunnat komma på plats först efter 2035, dessutom med enorma kostnader som följd, är det inte ett alternativ. Vind och sol kan byggas snabbast och billigast. Vattenkraften i absoluta termer väntas vara ganska stabil. Hur fördelningen kommer se ut ska styras av klimatmålen och efterfrågan. Medan uppskattningar kring elefterfrågan år 2035 har varierat, utgår vi ifrån att efterfrågan kommer att öka betydligt med ökad elektrifiering. Om vi räknar med en fördubbling av förbrukning till 2035 och potentialen som Svensk Vindenergi och Svensk solenergi räknat på får vi denna ungefärliga procentuella fördelning för de fyra stora.

Moderaterna

Moderaterna har inga hårda krav på fördelning av produktion. Vi anser dock att planerbara kraftslag behöver utgöra en betydande del av produktionen då det medför ett stabilare kraftsystem till lägre helhetskostnad.

Socialdemokraterna

Vi har ingen uppfattning om exakt fördelning, men anser att Sverige behöver en bra mix av alla fossilfria kraftslag. Det centrala är låg systemkostnad och att all ny fossilfri el som går att få fram till konkurrenskraftiga priser får möjlighet att nå hushåll och företag. Redan till 2030 och 2035 vill vi se mer fossilfri produktion. Vi eftersträvar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnadseffektivitet.

Sverigedemokraterna

Det är inte en fråga för politiken att besluta om. Men givet att vindkraften ökat i tyngd energimixen de senaste åren måste fokus vara att återuppbygga den planerbara kärnkraften. Annars permanentas kraftigt rörliga priser och effektbrist, vilket hårt mot Sveriges konkurrenskraft.

Vänsterpartiet

Ingen ytterligare kommentar.

Centerpartiet

Vi vill på sikt avskaffa elområdena och ha ett enda elområde, för att uppnå det behöver vi bygga ut elproduktionen i södra Sverige och förbättra överföringskapaciteten.

Kristdemokraterna

För jämnare och mer rättvisa elpriser behöver vi överväga att minska antalet elprisområden i Sverige. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att ta fram tre alternativa scenarier på ett minskat antal elprisområden som nu ska analyseras för att avgöra bästa väg framåt.

Liberalerna

Det ska inte spela roll var du bor, elen ska kosta lika från norr till söder. Liberalerna vill, inspirerade av den finska modellen, att landets energipolitik ska ha som ett mål att elpriset ska vara samma i hela landet.

Miljöpartiet

Dagens system är långt ifrån perfekt, men att göra om dagens elområden skulle riskera att höja elpriserna för stora delar av landet, och samtidigt minska incitamenten att investera i ny elproduktion i södra Sverige. För att få ner priserna i SE4 behövs mer lokal elproduktion och stärkt grön baskraft, som stabiliserar systemet och ser till att effekt levereras även när vinden inte blåser och solen inte skiner. Tidöpartierna har tyvärr stoppat flera viktiga satsningar på ny kraftproduktion i Skåne, men vi ser positivt på att det finns en färdplan i Skåne att åtgärda problemet att södra Sverige idag har för lite egen elproduktion i förhållande till sin höga elanvändning. Därutöver behöver Sverige sätta press på Tyskland att följa EU-regler om elprisområden, då även detta påverkar södra Sveriges priser.

Moderaterna

Idag är det inte möjligt att införa ett elprisområde på grund av fysiska begränsningar. Med ny kärnkraft i södra Sverige kommer elpriserna att jämnas ut och de tekniska begränsningarna minskas. Det blir då naturligt att med tiden övergå till ett elprisområde.

Socialdemokraterna

Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät, inte minst i södra Sverige.

Sverigedemokraterna

Genom stärkt överföringsförmåga och ny elproduktion på rätt plats menar vi att elområdesindelningen på sikt kan avskaffas.

Vänsterpartiet

Det kan behövas se över delar av den nuvarande indelningen, men vi anser inte att områdena bör slopas helt. Investeringarna som sker i norra Sveriges industrisatsningar förutsätter billig energi. Men framförallt vill vi se ökade investeringar i transmissionsnätet så att överföringskapaciteten kan stärkas och de stora prisskillnaderna kan utjämnas. Vi vill också införa Sverigepriser, dvs. frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen, och på så sätt säkra ett rimligare och stabilare elpris för hela landet.

Centerpartiet

Vi är öppna för flera metoder: sänkt elskatt och direkta elprisstöd. Huvudsaken är att stödet är snabbt och effektivt och gynnar omställningen.

Kristdemokraterna

Det handlar egentligen om en kombination mellan de tre ovanstående alternativen. I grund och botten ska marknaden styra samtidigt som det är eftersträvansvärt med så låga skatter och avgifter som möjligt. Vid extraordinära situationer, exempelvis internationella energikriser eller kalla och vindstilla vintrar, behöver staten kunna stötta hushållen ekonomiskt.

Liberalerna

I grunden handlar det om att skapa ett system som klarar svängningar och levererar stabila priser över tid. Staten kan ingripa med tillfälligt och rikta stöd vid kriser, men inte ersätta marknaden. Det kan ske både genom sänkta skatter och elprisstöd. Det viktiga är att stärka svenska hushåll och behålla deras ekonomiska motståndskraft.

Miljöpartiet

Vi kan tänka oss någon typ av stöd för att skydda hushållen vid extrema toppar eller i krislägen, och har sagt ja till både skattesänkningsförslag och elprisstöd nyligen. Vi är öppna för att se över elskattens utformning för att den bättre ska styra mot elektrifiering och flexibilitet, och har i ett första skede föreslagit riktade skattesänkningar, som sänkt skatt på el vid fordonsladdning och noll skatt på el till fjärrvärme. Vi vill utöver det utreda en dynamisk elskatt, som följer priset nedåt. Men för att lösa det grundläggande problemet behövs mer reglerbar kraft och mer billig el. Vi vill därför satsa stort på investeringar i det förnybara och grön baskraft. Det är viktigt att vi ser till att förnybar el är mer kostnadseffektiv än fossila bränslen.

Moderaterna

Ja, Moderaterna anser att staten bör vara redo att ingripa vid höga elpriser, antingen via sänkta skatter eller direkta stöd. Under mandatperioden har vi använt oss av båda varianterna. Eftersom det är politiska beslut som skapat höga elpriser har staten en skyldighet att stötta familjer och företag.

Socialdemokraterna

Vi har under hela mandatperioden drivit på regeringen att förbereda ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll finansierat av de så kallade flaskhalsintäkterna. Det har regeringen underlåtit att ta fram.

Sverigedemokraterna

Ja, vi vill både se direkta stöd vid pristoppar och sänkt elskatt. Den andel av kostnaden av det totala priset som staten tar emot från konsumenterna bör minska över tid. Därför vill vi stoppa framtida indexhöjningar av energiskatten på el och successivt sänka den mot EU:s miniminivå. När hushåll pressas av höga elräkningar är det orimligt att staten ökar sina intäkter.

Vänsterpartiet

Vi vill införa ett elpristak på 75 öre/kWh. Det kommer att täcka hushållets elkostnader till 90% över pristaket, för att upprätthålla incitament för elbesparing. Högkostnadsskyddet kommer att finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen, likt den princip som gäller för banker vid finansiella kriser. Kostnaderna kommer därigenom bäras av branschen, inte av skattebetalarna. Vi vill också införa Sverigepriser, dvs. frikoppla det svenska elpriset från den dyra utländska elen, och på så sätt sänka de svenska elpriserna generellt.

Centerpartiet

Vi vill bredda det gröna avdraget för att tillåta fler smarta investeringar i hemmen och energieffektiviseringar. Vi vill också återinföra skattereduktionen (60-öringen) för såld solel och att all egenproducerad el för självkonsumtion ska vara skattebefriad (slopa solskatten).

Kristdemokraterna

Att privatpersoner producerar egen el är bra för hushållets egen energiberedskap men innebär samtidigt ökade krav på balans och kapacitet i elnäten. Därför bör ekonomiska incitament i första hand riktas mot energilagring snarare än enbart produktion av solel på samma sätt som det gör idag. Kristdemokraterna har därmed inga förslag om att förändra nuvarande stöd för grön teknik.

Liberalerna

Liberalerna vill att avdraget för grön teknik (gröna avdraget) och stödet för energieffektivisering ska breddas och utökas. Det ska vara enkelt att göra rätt och lönsamt att ställa om i vardagen.

Miljöpartiet

Vi tycker att det ska löna sig att bidra till omställningen genom att till exempel installera solceller eller batteri hemma. Vi är mycket kritiska till att regeringen avskaffat 60-öringen, dvs. skattereduktionen för såld solel, och sänkt det gröna avdraget för installation av solceller. Vi vill återinföra skattelättnader och avdrag för solkraften, och även införliva solvärme i det gröna teknikavdraget, samt underlätta för energigemenskaper.

Moderaterna

Moderaterna anser att det är rimligt att stötta ny teknik. Med tiden blir tekniker mer mogna och stöd bör fasas ut. Det är även viktigt att stöd går till saker som medför samhällsnytta. Vi har under mandatperioden minskat subventionen till solkraft då det är en fullt mogen teknik och samhällsnyttan med ytterligare solkraft är relativt låg.

Socialdemokraterna

Vi vill till exempel höja ROT-avdraget till 50 procent för energieffektivisering som exempelvis installation av bergvärme, solceller eller förbättrad isolering.

Sverigedemokraterna

Dagens regelverk ger redan tydliga incitament för hushåll att investera i lagring av el. När ersättningen för överskottsel i allt större utsträckning speglar faktiska marknadspriser blir det mer lönsamt att lagra el vid låg efterfrågan och använda eller sälja den när behovet i elsystemet är större. Fokus bör ligga på teknikneutralitet, marknadssignaler och regelverk som gör det enkelt för hushåll att delta i flexibilitets- och lagringslösningar på kommersiella villkor.

Vänsterpartiet

Vi vill återinföra ”60-öringen” för mikroproduktion av solel samt återställa subventionen för installation av solceller till 20 procent, som den var innan Tidöregeringen sänkte den.

Centerpartiet

En snabb och teknikneutral utbyggnad av alla fossilfria kraftslag, på marknadsmässiga villkor, med fokus på de som är billigast och går snabbast att bygga, som vind- och solkraft. Då behövs radikalt kortade tillståndsprocesser.

Kristdemokraterna

Vår viktigaste åtgärd är att bygga ny kärnkraft i Sverige. Förutsättningarna är i princip på plats för att ny kärnkraft motsvarande minst två storskaliga reaktorer ska kunna vara i drift senast 2035. På längre sikt behöver kärnkraftsprogrammet fullföljas med en omfattande utbyggnad fram till 2045 för att möta Sveriges växande elbehov.

Liberalerna

Utbyggd kärnkraft. Den ger en stabil, planerbar och fossilfri el som fungerar oavsett väder och tid på dygnet, och är avgörande för att säkra Sveriges långsiktiga elförsörjning.

Miljöpartiet

Det snabbaste och billigaste sättet att tillgängliggöra mer el är att satsa på energieffektivisering: Energimyndigheten har uppskattat att det kan frigöra så mycket som 25 TWh - mer än årsproduktionen från tre kärnkraftsreaktorer - redan till 2030. Därför är det en tydligt prioriterad åtgärd i närtid. Detta vill vi såklart se tillsammans med satsningar på utbyggnaden av förnybar elproduktion samt satsningar på grön baskraft, som innefattar alla kraftkällor och tekniker som lagrar energi eller snabbt kan reglera effekt, och därmed stabiliserar systemet.

Moderaterna

För att kunna möta ett stort ökat elbehov behöver kraftsystemet planeras långsiktigt och sammanhållet. Något regeringen har infört under mandatperioden. En tydlig vikt måste ligga i att säkerställa en stabil basproduktion för att begränsa volatilitet och långsiktigt hålla de samlade kostnaderna låga.

Socialdemokraterna

Den enskilt viktigaste frågan är att få på plats en långsiktig energipolitik som ger grund för investeringar och stabila låga priser. Den här regeringen har satt partitaktik framför att komma överens om en energipolitik som håller över regeringsskiften – det är svagt. Vi vill se en långsiktig bred energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria kraftslag – det skulle gynna hela Sverige.

Sverigedemokraterna

Att fullfölja omläggningen av energipolitiken och få ny kärnkraft på plats.

Vänsterpartiet

Införa en produktionsbaserad ersättning på förnybar energi, där 5 öre per producerad kilowattimme går till kommunerna via energiskatten. Det är en rättvis återbäring som skulle få fart på elproduktionen.

Centerpartiet

Vi vill behålla vetot men tidigarelägga det så att det kommer tidigt i processen och ska gälla över tid för att öka förutsägbarheten.

Kristdemokraterna

Vi vill behålla det kommunala vetot mot vindkraft. Det är ett viktigt element av det kommunala självstyret. Samtidigt vill vi arbeta med ekonomiska incitament till kommuner och närboende för att öka acceptansen för vindkraftsetablering.

Liberalerna

Liberalerna värnar det kommunala inflytandet i vindkraftsfrågor. Samtidigt är det viktigt att processerna är tydliga och förutsägbara så att nödvändiga energiinvesteringar kan genomföras. Målet är att kombinera lokal demokrati med en trygg och hållbar elförsörjning.

Miljöpartiet

Vi vill behålla det kommunala vetot, men vill tidigarelägga det enligt förslaget från utredningen En rättsäker vindkraftsprövning, för att göra processen mer rättssäker.

Moderaterna

Vindkraft har stor inverkan på närboende och det är därmed naturligt att vetot finns kvar. Vi ser gärna att detaljerad information kan delges kommunerna i ett tidigare skede för att effektivisera processen.

Socialdemokraterna

Kommunala beslut om vindkraft ska vara kvar men behöver fastslås tidigare i processen. Dessutom behövs åtgärder för att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Vi vill även kompensera kommuner som är beredda att snabbt ge tillstånd till mer vindkraft samt säkra en permanent återföring till kommuner där den redan har byggts ut.

Sverigedemokraterna

Kommunerna är närmast sina medborgare och bör ha möjlighet att avvisa olämpliga projekt.

Vänsterpartiet

Framförallt vill vi införa en produktionsbaserad ersättning för vindkraft till kommuner och på så sätt öka de lokala incitamenten att säga ja samtidigt som de kommuner som redan har vindkraft får en rättvis återbäring.

Centerpartiet

Det bästa sättet att sänka elpriserna är att effektivisera, öka produktionen och sänka skatterna. Att begränsa exporten är kortsiktigt och ineffektivt och skulle dessutom ta decennier att genomföra eftersom omfattande EU-regler skulle behöva göras om.

Kristdemokraterna

Det är i grund och botten en bra sak att Sverige, som är utomordentligt bra på att producera el, kan exportera överskottet. Den viktigaste åtgärden vi kan vidta för jämna och låga elpriser är att bygga mer baskraft. Samtidigt är det viktigt att Sverige fortsätter driva på inom EU för större nationellt inflytande över hur flaskhalsintäkter får användas. Regeringen har nyligen lyft frågan om att dessa medel i större utsträckning ska kunna användas för att stärka svensk elproduktion, elnät och för att skydda konsumenter vid höga energipriser. Vi har pausat utbyggnaden av överföringskablar till Kontinentaleuropa till dess att vi hörsammats.

Liberalerna

Ingen ytterligare kommentar.

Miljöpartiet

För att pressa pristoppar behövs mer produktion och reglerbar kraft i södra Sverige. Vi är stolta över att Sverige blev en nettoexportör av el under vår tid i regering, då Sverige under alliansregeringen var importberoende av el på årsbasis. Överskottet ger oss lägre elpriser än de på kontinenten, och möjligheten att exportera och importera el är en förutsättning för att hålla kraftssystemet stabilt och robust. Exporten av el skapar stora värden genom att leverera el till hushåll i våra grannländer, minska Europas beroende av skurkstater som Ryssland, och genom att skapa stor klimatnytta, då den bidrar till att ersätta de fossila bränslen i Europa. Om vi stoppar elexporten på kort sikt är risken stor att våra möjligheter att importera el också begränsas, vilket i perioder skulle kunna innebära ännu högre elpriser i Sverige och på längre sikt begränsa svenska elproducenters möjligheter att producera el. Både för klimatet och för lägre elpriser bör vi fokusera våra åtgärder på utbyggnad av förnybart, energieffektivisering, och grön baskraft.

Moderaterna

Moderaterna prioriterar låga elpriser i Sverige framför att exportera el till andra länder. Att lyckas förändra befintliga EU-regler inom området är osannolikt. Sverige tillhör en minoritet av länder som skulle tjäna på det. Vi behöver därmed fokusera på att arbeta inom befintliga regler.

Socialdemokraterna

Sverige är nettoexportör av el och ska fortsatt spela en viktig roll genom export av fossilfri el till våra grannländer. Men det måste ske på ett sätt som värnar svenska intressen och kräver en regering som driver på för att grannländernas hantering av elmarknaden är rimlig och ändamålsenlig även ut ett svenskt perspektiv.

Sverigedemokraterna

El behöver användas när den produceras varför det finns både fysiska och juridiska utmaningar med förslaget. Principiellt är vi inte emot att värna svenska intressen, tvärtom. I svenska intressen ligger också att kunna importera el när vi har ett produktionsunderskott eller effektutmaningar i Sverige vilket riskerar att försvåras vid handelsbegränsningar. En kontinuerlig översyn av hur EU:s regelverk på området påverkar oss utifrån dessa ingångsvärden är rimligt, men åsidosätter inte behovet av ökad effekt och bättre planerbarhet i det svenska elsystemet.

Vänsterpartiet

Vi vill framförallt ändra systemet och införa Sverigepriser, dvs. frikoppla de svenska elpriserna från den utländska elens påverkan. Genom att i praktiken prissätta exportelen i ett femte elområde skulle det europeiska elpriset inte längre smitta de svenska elpriserna. Sverige skulle kunna fortsätta exportera vår överskottsel till Europa, samtidigt som det svenska elpriset skulle förbli stabilt och rimligt.

Centerpartiet

Införandet av effektavgifter var ett fiasko men avgifterna kan fortfarande ha en god systemeffekt om de införs på rätt sätt. För att det ska bli tydligt för konsument behöver det finnas en enhetlig standard och det bör vara frivilligt att använda sig av dem som konsument på samma sätt som det är frivilligt att använda tim-/kvartsprisavtal.

Kristdemokraterna

Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva kravet på införandet av effektavgifter fram till 2027. Kristdemokraterna är beredda att gå längre om effektavgifterna inte kan utformas på ett sätt som är rimligt för hushållen.

Liberalerna

Liberalerna anser att effektavgifter kan fylla en funktion i att använda elnätet mer effektivt, men det behöver ske på ett sätt som är begripligt, rättvist och förutsägbart för hushållen. Effektavgifter får inte hämma svensk tillväxt eller skada hushållens ekonomi allvarligt.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill att Energimarknadsinspektionen snabbt ser över dagens effekttariffer och tar fram tydliga nationella riktlinjer och direktiv för alla Sveriges 170 elnätsbolag att förhålla sig till. Dagens system är förvirrande, riskerar att slå mot solelsproducenter och elbilsägare och gör det svårare att utveckla smart och automatiserad effektstyrning. Att effektavgifterna sätts av elnätsbolagen utan styrning är ett problem, då de är vinstdrivande aktörer på en monopolmarknad utan något uppdrag att arbeta för samhällets bästa. Vi måste se över hur elnäten bäst ska förvaltas för att styra mot ett effektivt nyttjande av elnätet och för störst samhällsnytta.

Studier visar att smartare användning av elnäten kan minska behovet av dyr nätutbyggnad och spara 250–400 miljarder kronor när industrins elbehov ökar. Därför vill Miljöpartiet se standardiserade och rättvist utformade effektavgifter där den som använder elnätet smart också gynnas. Det är en viktig del för att klara elektrifieringen på ett kostnadseffektivt sätt och på sikt säkerställa lägre elnätsavgifter.

Moderaterna

Moderaterna var drivande i att pausa effektavgifterna. Vi anser att inga effektavgifter som skadar hushåll eller företag ska införas. Eventuella effektavgifter ska vara begränsade och de ska utformas nationellt.

Socialdemokraterna

Vi vill pausa införandet samt se över reglerna så att det leder till effektivare användning och lägre kostnader.

Sverigedemokraterna

Införandet av effektavgifterna har präglats av ett lapptäcke av olika regler och har därför stoppats. Nu utgår vi ifrån att branschen återkommer med avgifter som är begripliga och jämförbara för elkunderna.

Vänsterpartiet

Vi vill slopa införandet. Energianvändningen behöver effektiviseras, men effektavgifterna har framförallt lett till en ökning av elnätsbolagens övervinster snarare än ett optimerat elnät.